Lyssnar på låten Flaming med Pink Floyd för första gången och det är ju en ganska intressant text om man säger så...

Alone in the clouds all blue.
Lying on an eiderdown. 
Yippee!
You can't see me, but I can you.

Lazing in the foggy dew.
Sitting on a unicorn. 
No fear!
You can't hear me, but I can you.

Watching buttercups cup the light.
Sleeping on a dandelion.
Too much!
I won't touch you, but then I might.

Streaming through the starlit skies.
Travelling by telephone.
Hey ho here we go!
Ever so high...

Alone in the clouds all blue.
Lying on an eiderdown. 
Yippee!
You can't see me, but I can you.

Jag skaffade körkort sent i livet av olika anledningar, men när jag väl tog tag i saken då anmälde jag mig till en intensiv i Falun. 
Tänkte att det var enda chansen för mig att genomföra det hela, inte för att jag tyckte att jag var en dålig förare och att jag inte kunde läsa in regler utan för att då skulle jag bli tvungen att läsa, inte hitta något annat mer intressant som att kolla på film eller så..  
Det var ju en omställning för mig att dela rum med okända människor då jag tidigare varit en enstöring hemma hos mina föräldrar, men det gick ganska bra ändå..
Det var inte många jag faktiskt pratade med men det var en kille jag delade rum med som gillade hårdrock och då var det ju inga problem att prata märkte jag om man hade någorlunda lika intresse..

När jag till slut klarade uppkörningen, efter andra försöket (första gången ansåg den gubben att jag tog för mycket risker) så hade man ju fler möjligheter att göra saker när man bor ganska avsides.. 

Första gången jag åkte iväg själv (utan gps) så var det till Gävle, som jag inte hade varit till om man bortser travet och hockeyarenan...
Så det var ju en utmaning i sig att hitta rätt när man är osäker på var man ska köra, hade försökt plugga vägen innan via eniro och det gick faktiskt över förväntan, hittade rätt på en gång..
Jag skulle då till konserthuset för att se Anna Ternheim och det är bland det bästa jag sett hitills hittills i mitt liv, det är inte ofta jag har känt att nackhåren rest sig men det var ett tillfälle...

Jag vet inte riktigt vad jag tänkte med den gången jag åkte till Stockholm med bil (själv) för att se Wolfmother på debaser utan någon gps, jag lyckades ta mig in till staden och jag var nog ganska nära mitt mål men jag var så stressad och jag var sent ute så det slutade med att jag körde hem utan att sett dem, så kan det gå.. 

Idag har jag gps. 

I det senaste programmet av "de bortglömda mästerverken" får man bekanta sig med den brittiska gruppen The Zombies, ett band jag faktiskt redan var bekant med innan detta program. 
Såg Trummor & Orgel i stadsparken (Uppsala) för något år sedan tillsammans med Ebbot från The Soundtrack Of Our Lives, där de framförde en av deras låtar "She´s Not There". 
 

Den första delen av spelningen bestod av instrumentala låtar och det kanske inte faller alla i smaken att lyssna på jazzbaserad musik som endast innehåller trummor och orgel, men jag tycker det är riktigt bra även om det inte är så ofta jag lyssnar på det. 

Under den andra delen så gjorde Ebbot entré och då framfördes tolkningar av mer eller mindre kända låtar, kommer inte ihåg alla nu men bl.a "Golden Brown" (The Stranglers) och "Yummy, Yummy, Yummy" (Ohio Express), "London Dungeon" (Misfits) samt "A Day In The Life" (The Beatles). 

Trummor & Orgel består av bröderna Anders och Staffan Ljunggren på hammondorgel respektive trummor, påminner en hel del om den svenska föregångaren "Hansson & Karlsson" där Janne "Loffe" Karlsson spelade trummor. 

Trodde länge att Ebbots riktiga namn var just Ebbot, men fick senare veta att han egentligen heter Torbjörn. Tobbe läst baklänges blir ju...

Idag när jag hade vaknat till liv så fick jag en låt i skallen (som jag brukar få), den här gången var det en med Jerry Williams, fick för mig att den hette "Keep On" och när jag skulle beskriva för Emma hur den gick så gick det ju så där...
Fick fram orden "Keep On" och en massa osammanhängande ljud som var menat som en melodi, men  hon bara skrattade åt mig för det lät nog ganska illa...

Letade fram skivan på spotify och låten finns med på "Dr. Williams & Dr. Dynamite" från 1969, sitter just nu och lyssnar på den. Inte musik jag vanligtvis lyssnar på men den är faktiskt bra.



De dansade snyggt på den tiden.

Vi har inte så väldigt mycket gemensam musiksmak min kära sambo och jag men ett band som alltid går hem är Hellacopters, ett band jag började lyssna på först när de genomförde sin avskedsturné -08, såg dem på P&L det året.
Tycker själv att albumet "By The Grace Of God" är deras bästa.

Det är egentligen helt sjukt att två människor kan passa så bra ihop som vi gör, visst vi retas en hel del med varandra men det är alltid menat med glimten i ögat, jag vet att du aldrig skulle såra mig med avsikt likaså jag mot dig.

Hade jag inte flyttat till Gävle från Uppsala efter ett avslutat förhållande, då hade vi troligen aldrig träffats. Jag leker ibland med tanken OM det inte hade varit så, hur trist och kärlekslöst mitt liv hade varit, det är en fråga vi aldrig kommer få svar på utan vi kan bara vara så jävla glada att våra vägar korsades, vet att det låter klyschigt men det är ju sant...

Vi är ganska olika du och jag men ändå lika hur konstigt det än låter, tror själv att olikheter attraherar...

Vi möttes med olika bakgrunder, du ganska erfaren vad gäller livet mot mig som spenderat mycket tid för mig själv. Har idag en mer positiv syn på livet även om jag enligt dig gnäller en hel del, men det tar kanske tid att komma ifrån ett dåligt beteende, försöker bättra mig på den punkten jag lovar.

Jag älskar vardagen jag delar med dig och jag vill ingen annan ha än dig, du får mig att vilja bli en bättre människa.

Innan dig fanns jag inte på riktigt, du har gett mitt liv en mening, en mening som jag inte hade tidigare. 

Älskar dig Emma och jag ser fram emot att dela livet med dig! <3
 

Fick uppleva en härlig syn när vi var på väg mot söder efter att jag i vanlig ordning mött upp Emma efter jobbet, en dam av äldre modell hade rumpan bar bakom en buske och hade precis uträttat ett trängande behov..
Damen såg ungefär ut som hyresvärdinnan från filmen "Kingpin" tyckte jag, en riktig fräsching med andra ord..
Saken är den att bara några meter bort finns det en toalett och man kan ju undra varför hon inte använde sig av den? Orsakerna till det kan vara många och vi struntade i att ta reda på varför utan vi gick därifrån skrattandes (kanske var elakt)

Har nu semester men jag har ärligt talat inte gjort så mycket av ledigheten, mycket soffläge har det blivit där jag kollat på en del filmer och sett serien "Game Of Thrones", som var riktigt bra. 
Skulle försöka förklara för Emma vad den handlade om men efter min beskrvivning så blev hon inte direkt mer sugen att se det, jag är inte direkt den bästa att försöka förklara vad något handlar om så där helt apropå..

Däremot så brukar jag kunna säga vad en specifik skådespelare heter som är med i filmen eller serien, men vad hjälper det en person som inte har så stor koll?
Läste någonstans att serien kunde förklaras som "Sopranos i Midgård", hmm...
Jag tycker att det var en bra och kort men skämtsam beskrivning, men sen kanske man inte har så stor koll på Sopranos heller för den delen...