Jag beundrar personer som gör ändringar i sitt liv när de känner att de vill göra något nytt, tyvärr så har inte alla modet eller kraften att bryta sig loss från det de har idag även om de känner att de skulle vilja...

Den jag närmast kommer att tänka på är Ritchie Blackmore som en gång i tiden var med och starta ett av de största banden genom tiderna: Deep Purple. Efter att ha läst en sällsynt intervju med honom i senaste numret av Sweden Rock Magazine (#105) så är respekten stor för denne man, han kände att han var less på att ständigt spela samma musik dag ut och in, så han beslutade sig för att lämna bandet och börja spela någon form av medeltidsmusik.

Visserligen så har nog Ritchie det gott ställt efter alla år med Deep Purple och Rainbow, men ändå. 

Många fans till D.P gillade/gillar inte att han lämnade bandet, men är det verkligen en fördel för ett band att ha en oengagerad frontfigur på scen kväll efter kväll? Skulle inte tro det.